Mer än 30 år av vetenskap & innovation

Kunskapspriset främjar att forskning kommer till nytta i samhället

ÅForsk delar årligen ut ett pris för framstående kunskapsspridning. Priset omfattar 100 000 kr och delas ut till en forskare inom akademin som visat på särskilt engagemang för sina frågor.

– Med ÅForsk Kunskapspris vill ÅForsk bidra till att synliggöra och inspirera till spridning och nyttiggörande av forskning och kunskap i samhället, förklarar Johan Weigelt.

Johan Weigelt har under 10 års tid varit verksam i ÅForsks styrelse och Kunskapspriset ligger honom varmt om hjärtat.

Priset delas inte bara ut inom ÅForsks kärnområden utan även bredare. Det innebär att även forskare inom andra kategorier kan bli nominerade. Universitetens rektorer är de som bjuds in att nominera den som de tycker ska ta få ta emot priset.

– Genom rektorernas nominering får vi ett bra kvitto på att personerna är bra kunskapsspridare, säger Johan Weigelt.

Vad premieras i bedömningen?

– Som pristagare ska man ha visat att man gått utanför det som ligger inom ens forskarroll, att man har ett tydligt samhällsengagemang och under lång tid har arbetat med kunskapsspridning, till exempel genom populärvetenskap. Att verkligen ha nått ut är viktigt, och sedan kan förstås forskningsområdets dagsaktualitet till viss del påverka styrelsens val av pristagare, berättar Johan Weigelt.

Vad kan pristagaren använda medlen till?

– Det här är ett personligt pris som pristagaren kan använda till sin egen utveckling, förklarar Johan Weigelt.

Hur viktiga är de akademiska förebilderna för framtidens kompetens?

– Att väcka intresse för kunskap, utbildning och forskning hos unga människor är viktigt. Där spelar förebilderna en viktig roll. Att forskare syns i samhällsdebatten och interagerar med resten av samhället är viktigt för att väcka ett långsiktigt intresse och nyfikenhet. Det skapar en bra grogrund för utveckling av framtida kompetens, säger Johan Weigelt och fortsätter;

– Det har varit väldigt roligt att jobba med detta pris. Styrelsen brukar träffa pristagaren och få en redogörelse för forskningsområdet vilket varit väldigt utvecklande. Det är verkligen ett pris att vara stolt över!, avslutar Johan Weigelt som efter en lång tid inom Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i slutet av året kommer tillträda som vd på KI Holding AB.

Energirik professor prisas för sitt engagemang som kunskapsspridare

Någon kallade honom för ”energiprofessorn”. Filip Johnsson doppar ofta tårna i energidebatten och under valrörelsen flaggade han för att Sverige behöver mindre polarisering och mer gemensam energipolitik. 2021 fick denna professor i energisystem ÅForsks kunskapspris.

Chalmersbaserade Filip Johnsson är i huvudstaden några dagar och har precis avslutat sin föreläsning på en svensk storbank. Om några timmar ska han träffa PR-byrån som gör kommunikationsplanen för Mistra-projektet han är med och ansvarar för. Innan dess tar vi en kaffe vid Slussen för att prata ÅForsks kunskapspris.

Det har gått dryga året sedan Filip tog emot priset på 100 000 kr med motiveringen att han är ”väldigt aktiv som engagerad kunskapsspridare utanför den akademiska sfären”. En stor överraskning för denna professor vars forskning fokuserar på åtgärder för att minska klimatpåverkan från energisystemet.

– Mycket av min tid går åt till att vara ute och prata om energifrågor. Det är otroligt spännande för till skillnad från när jag började som professor 2002 så är omställningen på riktigt nu. Den pågår och händer hela tiden.

Utdragna tillståndsprocesser ett problem

Han talar gärna om vad som måste till för att klara omställningen mot ökad elektrifiering och mer förnybar energi.

– Tekniken finns redan. Nu handlar det om att ta itu med politiska hinder. Utdragna tillståndsprocesser och det kommunala vetot fördröjer utbyggnaden av förnybar energi som vindkraft. Vi behöver ganska radikalt ändra processerna. Det handlar inte om att köra över folk utan om sådant som att få till bättre förankrade beslut och se över möjligheterna till ekonomisk kompensation för närboende.

Efterlyser incitament för energieffektivisering

För att omställningen ska vara bärkraftig på lång sikt anser Filip att staten behöver skapa incitament för energieffektiviseringsåtgärder hos både privatpersoner och industri. Detta istället för att kompensera konsumenter för höjda energi- och drivmedelspriser, även om viss kompensation kan vara motiverad på kort sikt.

En positiv sak Filip pekar på är att många företag längst ut i värdekedjan ger bra tryck till industrisektorns omställning genom att sätta klimatmål som innefattar hela värdekedjan, från basmaterial till slutprodukt.

– Den finansiella sektorn har också kommit starkt de senaste åren, bankerna möjliggör stora investeringar och ställer allt högre krav på kunderna avseende hållbarhet.

Varnar för polariserad energidebatt

Under valrörelsen varnade han i flera artiklar för den polariserade debatten där kärnkraft ställs mot vindkraft. Filips poäng är att de inte konkurrerar med varandra. Utbyggnaden av kärnkraft tar tid och såväl kostnader som finansieringsmöjligheter är fortfarande oklara. För att klara uppsatta klimatmål behövs vindkraft som – utan utdragna tillståndsprocesser – kan byggas på ett par år.

– Det som behövs för att klara omställningen är långsiktiga och breda energiöverenskommelser. Vi kan inte byta strategi vart fjärde år.

Vad tänker du om den energikris som pågår nu?

– Den är en kalldusch. Kriget i Ukraina har gett oss en tankeställare kring sårbarheten i våra försörjningskedjor och förhoppningsvis leder det till att Europas omställning mot mer hållbara energikällor accelererar. Förnybar energi går hand i hand med ökad försörjningstrygghet.

– Just nu är mitt område extra tacksamt att prata om. Skulle jag ge ett tips till andra som vill nå ut med sin forskning är det att jobba fram ett tydligt budskap och ta hjälp av universitetens kommunikatörer. Sen ska man såklart tycka det är kul att delta i debatten, jag gör gärna det.

”Med repatrieringsanslaget vill vi locka fler excellenta forskare till Sverige”

Det säger Tuula Teeri som är vd för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Hon är som styrelseledamot i ÅForsk en av initiativtagarna bakom forskningsstiftelsens repatrieringsanslag. Anslaget lyses nu ut för andra gången och riktar sig till forskare som vill återetablera sig i Sverige.

– Med utlysningen vill vi locka tillbaka excellenta forskare som utbildats i Sverige, men sedan har doktorerat och forskat i andra länder. De har kunskaper och erfarenheter som vi behöver i Sverige, därför vill vi erbjuda dem en möjlighet att åter etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, berättar Tuula Teeri.

Varför är utlysningen för repatrieringsanslag viktig?
– Svensk industri lider idag av allt större kompetensbrist som hotar tillväxt och därmed vårt lands konkurrenskraft och välstånd, därför krävs åtgärder som detta anslag, förklarar Tuula Teeri.

IVA är en av aktörerna som finns representerad i ÅForsk styrelse. Vad är roligast med uppdraget?
– Jag tycker det är väldigt inspirerande att ta del av alla ansökningar och få vara med i arbetet med att välja ut vilka som ska ta emot våra forskningsanslag. ÅForsk har verkligen en viktig roll att spela i att stödja toppforskning inom områden som är relevanta för industrin, säger Tuula Teeri.

Vad ser ni inom IVA som viktiga områden för Sverige att hämta hem kunskap inom, och där ÅForsk repatrieringsanslag kan bidra?
– ÅForsk stöder forskning inom ett antal kärnområden; hållbar utveckling inom områden som energi, miljö och material samt processutveckling, infrastruktur och säkerhet. Alla dessa områden är relevanta för den svenska industrins och samhällets omställning till en hållbar framtid, menar Tuula Teeri och fortsätter;

– Vi hoppas nu på många sökanden som vill komma tillbaka och arbeta i Sverige!

ÅForsk har sedan starten 1985 delat ut ca 620 MSEK i forskningsanslag, resestipendier och stipendier till innovatörer. IVA finns tillsammans med AFRY, Skogsindustrierna och Energiföretagen representerade i ÅForsk styrelse.

Om repatrieringsanslaget
ÅForsk repatrieringsanslag kan sökas av forskare som vill återetablera sig i Sverige efter forskarvistelse utomlands. Forskningen ska vara inriktad mot något av ÅForsk kärnområden: Energi, Miljö, Säkerhet & Hållbarhet, Infrastruktur, Materialteknik, Utveckling av processer samt Produkter från förnybara råvaror. En ansökningsomgång för repatrieringsanslaget är nu öppen och sista dag för ansökan är den 30 september 2022. Läs mer: https://aforsk.com/ApplicationInformation

På ÅForsk webbplats, www.aforsk.com kan du läsa mer om de forskare som tilldelades repatrieringsanslaget föregående år, Malin Olofsson och Mikael Andersson, som nu bedriver etablerad forskning vid SLU respektive Uppsala universitet.