Mer än 30 år av vetenskap & innovation

Första utdelningen av ÅForsks nya anslag – Repatrieringsanslag

I likhet med alla andra som kan söka ÅForsks repatrieringsanslag är Malin Olofsson en hemvändare. Forskningsanslaget riktar sig till de som efter en utlandsvistelse på postdoktornivå vill återetablera sig i Sverige som självständiga forskare och Malin har tillbringat två år i USA, med man och två barn i följe. Från juli och två år framåt har hon tilldelats en miljon kronor årligen.

– Det är ett väldigt bra stöd för att jag ska kunna rota mig som forskare i Sverige, nu har jag de medel som krävs för att gå över i en tillsvidareanställning på SLU. Det känns otroligt skönt att få den här starten, att kunna slappna av lite och fokusera fullt på forskningen. Att det är så pass svårt att få tillräckligt med medel för en tillsvidareanställning tror jag är det främsta skälet till att många postdocs slutar forska när de kommer tillbaka hem eller projektet är slut, säger Malin.


Viktig kunskap för beslutsfattare

Både i USA och under doktorandtiden i Göteborg har Malins forskning handlat om cyanobakterier. Många cyanobakterier har en unik förmåga att ta upp kväve direkt ur atmosfären och i näringsfattiga vattenmiljöer kan de därför konkurrera ut andra arter som saknar den förmågan. I mindre mängder behövs cyanobakterier för att tillföra kväve till havet under näringsfattiga perioder men det är när de får chans att föröka sig kraftigt som allmänheten lägger märke till dem som algblomningar. Kunskapen om cyanobakterierna och hur de ”beter sig” i Egentliga Östersjön är relativt bra medan Bottenhavet är mer outforskat. Här ska Malin nu öka kunskapen. Att öka kunskapen om cyanobakterier blir också allt viktigare i och med klimatförändringarna. Uppvärmningen och ändrade salthalter påverkar dem i delvis okända riktningar.

– Tidigare har vi tänkt att det finns så pass mycket kväve i Bottenhavet att cyanobakterier inte är särskilt gynnade där men nu ser vi att kvoterna mellan kväve och fosfor förändras till deras fördel. För att veta vilka åtgärder som bäst förhindrar dem från att föröka sig alltför mycket behöver vi veta mer om vilka cyanobakterier som växer i Bottenhavet. Vi behöver också mäta hur mycket kväve de tar upp från atmosfären och tillför havet. Det hjälper oss att förstå hur vattenkvalitén påverkas och kunskapen är viktig för regionens beslutsfattare, säger Malin.


Bottenhavets bräckta vatten är unikt

Malins forskning kopplar till ÅForsks kärnområde Miljö – ett av sju kärnområden som repatrieringsanslag stöttar med ambitionen är att stärka Sverige som ett konkurrenskraftigt, starkt forskarland. I sin forskning använder Malin en kraftfull metod där hon på cellnivå mäter kväveupptaget och därför kan särskilja grupper av cyanobakterier från varandra och deras respektive bidrag till kvävetillförseln. Malins forskning kommer till användning i praktiken när hon jobbar med miljöövervakning tillsammans med SMHI.

– Det finns ganska mycket forskning på de oceanlevande cyanobakterierna runtom i världen. Men Bottenhavets och hela Östersjöns bräckta vatten är unikt och ett hem för speciella arter, vilket gör det extra spännande att utforska, säger Malin.

En ny ansökningsomgång av ÅForsk repatrieringsanslag är nu öppen för ansökningar. Sista dag för ansökan är 30 september 2022. Läs mer om anslaget här: Ansökan för repatrieringsanslag

Första utdelningen av ÅForsks nya anslag – Repatrieringsanslag

Anslaget är nyinrättat anslag från 2021 och vänder sig till forskare som vill återetablera sig i Sverige efter forskarvistelse utomlands. Det är första gången som anslaget delas ut. Anslaget är på 2 Mkr under två år.

ÅForsks styrelse har beviljat anslaget till Malin Olofsson, SLU och Mikael Andersson, Uppsala Universitet. Vid styrelsens bedömning av ansökningarna beaktades särskilt, utöver de vetenskapliga meriterna, värduniversitetens starka stöd till de sökande som nu får mycket goda förutsättningar.

Malin Olofsson har beviljats för sitt projekt ”An increasing abundance of cyanobacyteria in the Bothnian Seat – but do they perform nitrogen fixation?”. Mikael Andersson har beviljats för sitt projekt ”Nido-borates: New solid-state electrolyses”.

Stiftelsen ÅForsk har beslutat utlysa Repatrieringsanslag 2021

Styrelsen för stiftelsen ÅForsk har beslutat att utlysa forskningsanslag för forskare som vill återetablera sig i Sverige som självständiga forskare efter en internationell vistelse på postdoktornivå. Ansökan är öppen för forskare som har disputerat de senaste ca fem åren och som under minst ett år har bedrivit forskning i utlandet som akademisk eller industriell postdoc, eller som anställd industriforskare.

Anslaget kan användas för sökandens egen lön under en tidsbegränsad anställning, som t.ex. forskarassistent vid ett svenskt universitet/lärosäte, eller, för den som har en anställning som biträdande lektor/biträdande professor, som ett startbidrag för att t.ex. kunna rekrytera en medarbetare, skaffa nödvändig utrustning eller täcka andra forskningsomkostnader.

2021 planerar ÅForsk att bevilja två anslag på vardera 1 MSEK/år (inkl sociala avgifter och indirekta kostnader) under max två år. ÅForsk finansierar forskning av hög vetenskaplig kvalitet och potential för tillämpning inom kärnområdena Energi, Miljö, Säkerhet & Hållbarhet, Infrastruktur, Materialteknik, Utveckling av processer samt Produkter från förnybara råvaror.

Ansökningsperioden är 1-30 september 2021 och kommer att aviseras på stiftelsens hemsida, www.aforsk.com.

ÅForsk kommer att bedöma ansökningarna utifrån sökandens forskningsmeriter (CV, publikationer), referenser (minst två), forskningsplan och budget samt samverkansplaner inom forskningsområdet. Av ansökan ska också framgå på vilket sätt anslaget bidrar till etableringen som självständig forskare i Sverige. Stiftelsen vill främja mobilitet mellan lärosäten, d.v.s. etablering vid ett annat lärosäte än det sökanden har disputerat vid ses som positivt. För att ansökan ska behandlas krävs ett stödbrev/intyg från värdinstitutionen som intygar att sökanden kommer att anställas för en långsiktig karriärsutveckling ifall ansökan bifalles.

Information om Stiftelsen och dess verksamhet i övrigt, finner ni på hemsidan, www.aforsk.com. Upplysningar lämnas av styrelsens verkställande ledamot Anders Snell, telefon 070-590 87 44, e-post: anders.snell@aforsk.com.

STIFTELSEN ÅFORSK
Anders Snell
Stiftelsens verkställande ledamot