Mer än 30 år av vetenskap & innovation
Anslag & stipendium
Via ÅForsk är det möjligt att ansöka om forskningsanslag, resestipendium och entreprenörsstipendie.
Tidigare Utdeldningar
Läs mer om tidigare beviljade forskningsanslag, resestipendier och entreprenörsprisvinnare.
Kunskapspris
ÅForsk utdelar årligen ut ett pris på 100 000 kronor för framstående insatser inom kunskapsspridning.
Senaste nytt
Johan Cedervall samt de kristaller han studerar.
Forskar för nya sätt att skapa energieffektiv kylning
23 mars 2023
Klimatförändringar och urbanisering ökar behovet av en effektiv global energianvändning. Med hjälp av ÅForsk repatrieringsanslag ska Johan Cedervall forska om nya sätt att driva framtida kylsystem – något som kraftigt kan minska framtidens energibehov. Läs mer
Zhaojun Li forskar om hybridmaterial. Bilderna intill visar optiska mikroskopbilder av mekaniskt exfolierade monolager i olika substrat.
Hon utvecklar hybridmaterial som kan effektivisera morgondagens solceller
15 mars 2023
Zhaojun Li har forskat på polymerer i Sverige och ultratunna 2D-material i England. Inom ÅForsks repatrieringsanslag för hon samman dessa två kompetensområden för att skapa ett strömledande hybridmaterial. Läs mer
Alexander Edström, KTH har tilldelats ÅForsk repatrieringsanslag.
”Repatrieringsanslaget gav mig frihet”
8 mars 2023
När det efter flera år utomlands var dags för Alexander Edström att återvända till Sverige fick han möjlighet att fortsätta forska inom just den forskningsinriktning han önskade – detta tack vara ÅForsk repatrieringsanslag. Läs mer
– ÅForsk repatrieringsanslag återetablerar kunskap i Sverige
Efter att ha genomfört en post doc-tjänstgöring i USA är Mikael Andersson tillbaka vid Uppsala universitet. Med sig tar han forskning och erfarenhet om neutronspektroskopi. En kunskap som är viktig för Sverige när den avancerade forskningsfaciliteten ESS nu etableras i Lund. Med hjälp av den avancerade forskningsinfrastrukturen ska Mikael Andersson forska om fastfasjonledning. Ett område som kan göra stor skillnad för framtidens energilagring.
Mikael Anderssons forskar om jonledning vid Ångströmslaboratoriet i Uppsala. Ett centralt område där jonledning måste fungera är batterier där exempelvis litiumjoner färdas via en jonledare från ena sidan av batteriet till den andra.
Mikael genomförde flera neutronspektroskopiundersökningar i USA vid National Institute of Standards and Technology Center for Neutron Research. Med hjälp av ÅForsk repatrieringsanslag kan han nu jobba vidare med sina kunskaper i Sverige – och kommer därför vara en viktig aktör när kunskapen om neutrontekniker ska utvidgas i Sverige. Vid anläggningen ESS, European Spallation Source, som nu byggs upp i Lund, kommer undersökningar kunna genomföras.
– För att kunna ta vara på de enorma möjligheterna som ESS erbjuder behövs inhemska forskare med kompetens – på så vis kan vi gynna både den akademiska och industriella forskningen. Det här är kraftfulla redskap som ger oss möjlighet att få svar på forskningsfrågor som vi inte kan få svar på med andra experimentella tekniker, berättar Mikael.
Vill knäcka koden för fastfasjonledning i rumstemperatur
Under sin tid i USA undersökte Mikael olika borhydridmaterial. Bland annat studerades carba-closo-borater som uppvisar mycket bra jonledningsförmåga av exempelvis litium eller natriumjoner vid höga temperaturer. Carba-closo-borater är material som består av en negativ anjon och en positiv katjon som placerar sig på regelbundna positioner. Tillsammans bygger de upp ett nätverk som bildar en så kallad jonkristall.
– När vi studerar dessa material med neutronspektroskopi så kan vi se att boratjonerna inte bara är stilla utan att de kan rotera – och just rotationen är en viktig faktor till att de blir goda jonledare, förklarar Mikael.
– Både litium och natrium carba-closo-borater är riktigt bra jonledare vid höga temperaturer, runt 200 grader Celsius, men förlorar sin höga ledningsförmåga vid ungefär 80 grader. Så från att ha varit ett drömmaterial så blir det ett material vars möjligheter minskar och inte fungerar i rumstemperatur, berättar Mikael.
Mikael Anderssons forskning har också visat att om natrium-carba-closo-borater löses upp i vatten och hyses in i en bärare – och därmed kan kristallisera sig inne i detta material – fortsätter dess rotationsmöjlighet att vara hög även när temperaturen blir lägre. Bäraren som försöken gjorts i är en nanostruktur i kiseloxid, och formatet ser ut som en minibikupa.
Det är alltså här potentialen finns. Men det krävs att bäraren och vätskan med natriumboratet går att länka ihop med andra bärare utan att rotationen minskar i styrka.
– Vi har visat att det går och att natriumborat är så pass bra jonledare att de kan vara tillräckligt bra att använda i industrin, förklarar Mikael.
Ett kvarvarande problem är kostnaden – för idag blir tillverkningskostnaden väldigt hög per kilo och det blir därmed ett stort hinder för vidare implementering.
– Men det finns alternativa material som inte skulle kosta lika mycket. Vi kommer i det här projektet att titta på nidoborater som liknar carba-closo-borterna men där boratjonen byts ut mot en nidoboratjon. Detta är ett mycket mer kostnadseffektivt alternativ – men då behöver vi titta på andra lösningsmedel. Nidoborater kan gå sönder om man försöker lösa upp dem i vatten, ett förslag är därför att titta på etanol, berättar Mikael.
Med fortsatt forskning kommer därmed steg tas som kan skapa möjligheter för framtidens batterier.
”Repatrieringsanslaget är en unik möjlighet att etablera sig som forskare i Sverige”
Genom ÅForsk repatrieringsanslag har Mikael tilldelats två miljoner kronor under två års tid. Han understryker vikten av att sådana här anslag finns. För honom har det bland annat möjliggjort en fast anställning vid Uppsala universitet.
– Repatrieringsanslaget är en unik möjlighet att etablera sig som forskare i Sverige, och det är mycket värdefullt för att kunna bli en senior forskare, säger Mikael.
Om ÅForsk raptrieringsanslag
ÅForsk repatrieringsanslag kan sökas av forskare som vill återetablera sig i Sverige efter forskarvistelse utomlands. Forskningen ska vara inriktad mot något av ÅForsk kärnområden: Energi, Miljö, Säkerhet & Hållbarhet, Infrastruktur, Materialteknik, Utveckling av processer samt Produkter från förnybara råvaror. En ansökningsomgång är nu öppen och sista dag för ansökan är den 30 september 2022. Läs mer: https://aforsk.com/ApplicationInformation
I likhet med alla andra som kan söka ÅForsks repatrieringsanslag är Malin Olofsson en hemvändare. Forskningsanslaget riktar sig till de som efter en utlandsvistelse på postdoktornivå vill återetablera sig i Sverige som självständiga forskare och Malin har tillbringat två år i USA, med man och två barn i följe. Från juli och två år framåt har hon tilldelats en miljon kronor årligen.
– Det är ett väldigt bra stöd för att jag ska kunna rota mig som forskare i Sverige, nu har jag de medel som krävs för att gå över i en tillsvidareanställning på SLU. Det känns otroligt skönt att få den här starten, att kunna slappna av lite och fokusera fullt på forskningen. Att det är så pass svårt att få tillräckligt med medel för en tillsvidareanställning tror jag är det främsta skälet till att många postdocs slutar forska när de kommer tillbaka hem eller projektet är slut, säger Malin.
Viktig kunskap för beslutsfattare
Både i USA och under doktorandtiden i Göteborg har Malins forskning handlat om cyanobakterier. Många cyanobakterier har en unik förmåga att ta upp kväve direkt ur atmosfären och i näringsfattiga vattenmiljöer kan de därför konkurrera ut andra arter som saknar den förmågan. I mindre mängder behövs cyanobakterier för att tillföra kväve till havet under näringsfattiga perioder men det är när de får chans att föröka sig kraftigt som allmänheten lägger märke till dem som algblomningar. Kunskapen om cyanobakterierna och hur de ”beter sig” i Egentliga Östersjön är relativt bra medan Bottenhavet är mer outforskat. Här ska Malin nu öka kunskapen. Att öka kunskapen om cyanobakterier blir också allt viktigare i och med klimatförändringarna. Uppvärmningen och ändrade salthalter påverkar dem i delvis okända riktningar.
– Tidigare har vi tänkt att det finns så pass mycket kväve i Bottenhavet att cyanobakterier inte är särskilt gynnade där men nu ser vi att kvoterna mellan kväve och fosfor förändras till deras fördel. För att veta vilka åtgärder som bäst förhindrar dem från att föröka sig alltför mycket behöver vi veta mer om vilka cyanobakterier som växer i Bottenhavet. Vi behöver också mäta hur mycket kväve de tar upp från atmosfären och tillför havet. Det hjälper oss att förstå hur vattenkvalitén påverkas och kunskapen är viktig för regionens beslutsfattare, säger Malin.
Bottenhavets bräckta vatten är unikt
Malins forskning kopplar till ÅForsks kärnområde Miljö – ett av sju kärnområden som repatrieringsanslag stöttar med ambitionen är att stärka Sverige som ett konkurrenskraftigt, starkt forskarland. I sin forskning använder Malin en kraftfull metod där hon på cellnivå mäter kväveupptaget och därför kan särskilja grupper av cyanobakterier från varandra och deras respektive bidrag till kvävetillförseln. Malins forskning kommer till användning i praktiken när hon jobbar med miljöövervakning tillsammans med SMHI.
– Det finns ganska mycket forskning på de oceanlevande cyanobakterierna runtom i världen. Men Bottenhavets och hela Östersjöns bräckta vatten är unikt och ett hem för speciella arter, vilket gör det extra spännande att utforska, säger Malin.
En ny ansökningsomgång av ÅForsk repatrieringsanslag är nu öppen för ansökningar. Sista dag för ansökan är 30 september 2022. Läs mer om anslaget här: Ansökan för repatrieringsanslag
Anslaget är nyinrättat anslag från 2021 och vänder sig till forskare som vill återetablera sig i Sverige efter forskarvistelse utomlands. Det är första gången som anslaget delas ut. Anslaget är på 2 Mkr under två år.
ÅForsks styrelse har beviljat anslaget till Malin Olofsson, SLU och Mikael Andersson, Uppsala Universitet. Vid styrelsens bedömning av ansökningarna beaktades särskilt, utöver de vetenskapliga meriterna, värduniversitetens starka stöd till de sökande som nu får mycket goda förutsättningar.
Malin Olofsson har beviljats för sitt projekt ”An increasing abundance of cyanobacyteria in the Bothnian Seat – but do they perform nitrogen fixation?”. Mikael Andersson har beviljats för sitt projekt ”Nido-borates: New solid-state electrolyses”.
Om ÅForsk
ÅForsk har sedan bildandet 1985 som ändamål att verka för forskning och utveckling inom sina huvudområden. Stiftelsen är den största aktieägaren i börsnoterade AFRY AB. De anslag som delas ut kommer från aktieutdelning från bolaget. Styrelsen består av ledamöter från stiftarna - Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, Skogsindustrierna, Energiföretagen Sverige samt AFRY AB.
Vad vi söker
ÅForsk har som mål att verka för forskning och utveckling inom våra kärnområden, se nedan. Vi ser gärna att fler kvinnliga forskare söker anslag. Genom jämnare könsfördelning blir forskarvärlden starkare, mer produktiv och framgångsrik. Ansökningar från forskare med nya idéer prioriteras.