Hon forskar om algblomningen i Bottenhavet – ”mer kunskap behövs för att förstå vilka åtgärder som ger bäst effekt”

11 juli 2022

Malin Olofsson, SLU, har tilldelats ÅForsk repatrieringsanslag. Foto: Mikael Olofsson Bergsten. Till höger en bild på cyanobakterier. Foto: Malin Olofsson.

Med sommaren kommer rubrikerna om algblomning. De orsakas av cyanobakterier och ofta står Egentliga Östersjön i fokus för rapporteringen medan vattnen längre norrut är mer outforskade. Det vill forskaren Malin Olofsson ändra på.

Malin har fått ÅForsks nyinstiftade repatrieringsanslag för att i två år forska om cyanobakterier i Bottenhavet.

I likhet med alla andra som kan söka ÅForsks repatrieringsanslag är Malin Olofsson en hemvändare. Forskningsanslaget riktar sig till de som efter en utlandsvistelse på postdoktornivå vill återetablera sig i Sverige som självständiga forskare och Malin har tillbringat två år i USA, med man och två barn i följe. Från juli och två år framåt har hon tilldelats en miljon kronor årligen.

– Det är ett väldigt bra stöd för att jag ska kunna rota mig som forskare i Sverige, nu har jag de medel som krävs för att gå över i en tillsvidareanställning på SLU. Det känns otroligt skönt att få den här starten, att kunna slappna av lite och fokusera fullt på forskningen. Att det är så pass svårt att få tillräckligt med medel för en tillsvidareanställning tror jag är det främsta skälet till att många postdocs slutar forska när de kommer tillbaka hem eller projektet är slut, säger Malin.

Viktig kunskap för beslutsfattare

Både i USA och under doktorandtiden i Göteborg har Malins forskning handlat om cyanobakterier. Många cyanobakterier har en unik förmåga att ta upp kväve direkt ur atmosfären och i näringsfattiga vattenmiljöer kan de därför konkurrera ut andra arter som saknar den förmågan. I mindre mängder behövs cyanobakterier för att tillföra kväve till havet under näringsfattiga perioder men det är när de får chans att föröka sig kraftigt som allmänheten lägger märke till dem som algblomningar. Kunskapen om cyanobakterierna och hur de ”beter sig” i Egentliga Östersjön är relativt bra medan Bottenhavet är mer outforskat. Här ska Malin nu öka kunskapen. Att öka kunskapen om cyanobakterier blir också allt viktigare i och med klimatförändringarna. Uppvärmningen och ändrade salthalter påverkar dem i delvis okända riktningar.

– Tidigare har vi tänkt att det finns så pass mycket kväve i Bottenhavet att cyanobakterier inte är särskilt gynnade där men nu ser vi att kvoterna mellan kväve och fosfor förändras till deras fördel. För att veta vilka åtgärder som bäst förhindrar dem från att föröka sig alltför mycket behöver vi veta mer om vilka cyanobakterier som växer i Bottenhavet. Vi behöver också mäta hur mycket kväve de tar upp från atmosfären och tillför havet. Det hjälper oss att förstå hur vattenkvalitén påverkas och kunskapen är viktig för regionens beslutsfattare, säger Malin.

Bottenhavets bräckta vatten är unikt

Malins forskning kopplar till ÅForsks kärnområde Miljö – ett av sju kärnområden som repatrieringsanslag stöttar med ambitionen är att stärka Sverige som ett konkurrenskraftigt, starkt forskarland. I sin forskning använder Malin en kraftfull metod där hon på cellnivå mäter kväveupptaget och därför kan särskilja grupper av cyanobakterier från varandra och deras respektive bidrag till kvävetillförseln. Malins forskning kommer till användning i praktiken när hon jobbar med miljöövervakning tillsammans med SMHI.

– Det finns ganska mycket forskning på de oceanlevande cyanobakterierna runtom i världen. Men Bottenhavets och hela Östersjöns bräckta vatten är unikt och ett hem för speciella arter, vilket gör det extra spännande att utforska, säger Malin.

En ny ansökningsomgång av ÅForsk repatrieringsanslag är nu öppen för ansökningar. Sista dag för ansökan är 30 september 2022. Läs mer om anslaget här!