Energirik professor prisas för sitt engagemang som kunskapsspridare

04 november 2022

Filip Johnsson. Foto: J-O Yxell. Foto till vänster: Unsplash.

Någon kallade honom för ”energiprofessorn”. Filip Johnsson doppar ofta tårna i energidebatten och under valrörelsen flaggade han för att Sverige behöver en mer gemensam energipolitik. 2021 fick denna professor i energisystem ÅForsks kunskapspris.

Chalmersbaserade Filip Johnsson är i huvudstaden några dagar och har precis avslutat sin föreläsning på en svensk storbank. Om några timmar ska han träffa PR-byrån som gör kommunikationsplanen för Mistra-projektet han är med och ansvarar för. Innan dess tar vi en kaffe vid Slussen för att prata ÅForsks kunskapspris. Det har gått dryga året sedan Filip tog emot priset på 100 000 kr med motiveringen att han är ”väldigt aktiv som engagerad kunskapsspridare utanför den akademiska sfären”. En stor överraskning för denna professor vars forskning fokuserar på åtgärder för att minska klimatpåverkan från energisystemet.

– Mycket av min tid går åt till att vara ute och prata om energifrågor. Det är otroligt spännande för till skillnad från när jag började som professor 2002 så är omställningen på riktigt nu. Den pågår och händer hela tiden.

Utdragna tillståndsprocesser ett problem

Han talar gärna om vad som måste till för att klara omställningen mot ökad elektrifiering och mer förnybar energi.

– Tekniken finns redan. Nu handlar det om att ta itu med politiska hinder. Utdragna tillståndsprocesser och det kommunala vetot fördröjer utbyggnaden av förnybar energi som vindkraft. Vi behöver ganska radikalt ändra processerna. Det handlar inte om att köra över folk utan om sådant som att få till bättre förankrade beslut och se över möjligheterna till ekonomisk kompensation för närboende.

Efterlyser incitament för energieffektivisering

För att omställningen ska vara bärkraftig på lång sikt anser Filip att staten behöver skapa incitament för energieffektiviseringsåtgärder hos både privatpersoner och industri. Detta istället för att kompensera konsumenter för höjda energi- och drivmedelspriser, även om viss kompensation kan vara motiverad på kort sikt. En positiv sak Filip pekar på är att många företag längst ut i värdekedjan ger bra tryck till industrisektorns omställning genom att sätta klimatmål som innefattar hela värdekedjan, från basmaterial till slutprodukt.

– Den finansiella sektorn har också kommit starkt de senaste åren, bankerna möjliggör stora investeringar och ställer allt högre krav på kunderna avseende hållbarhet.

Varnar för polariserad energidebatt

Under valrörelsen varnade han i flera artiklar för den polariserade debatten där kärnkraft ställs mot vindkraft. Filips poäng är att de inte konkurrerar med varandra. Utbyggnaden av kärnkraft tar tid och såväl kostnader som finansieringsmöjligheter är fortfarande oklara. För att klara uppsatta klimatmål behövs vindkraft som – utan utdragna tillståndsprocesser – kan byggas på ett par år.

– Det som behövs för att klara omställningen är långsiktiga och breda energiöverenskommelser. Vi kan inte byta strategi vart fjärde år.

Vad tänker du om den energikris som pågår nu?

– Den är en kalldusch. Kriget i Ukraina har gett oss en tankeställare kring sårbarheten i våra försörjningskedjor och förhoppningsvis leder det till att Europas omställning mot mer hållbara energikällor accelererar. Förnybar energi går hand i hand med ökad försörjningstrygghet.

– Just nu är mitt område extra tacksamt att prata om. Skulle jag ge ett tips till andra som vill nå ut med sin forskning är det att jobba fram ett tydligt budskap och ta hjälp av universitetens kommunikatörer. Sen ska man såklart tycka det är kul att delta i debatten, jag gör gärna det.